Ja då var det dags att berätta om det som jag tycker är jobbigast, och det är min saknad till Sara. Henne har jag växt upp med och att förlora henne på det sättet som jag gjorde var väldigt svårt att förstå och inse att det inte kommer bli som det vart. Men Sara kommer alltid att vara min största förebild, och det vet hon så väl om. Sara har också lärt mig att livet är för kort för att vara ledsen, för hur fel allt än gått så ser jag att hon ändå försöker vara på den ljusa sidan. Och inte låta någon trycka ner henne, en dag vill jag bli precis som henne. Vackrare tjej får man också leta efter, ja från min sida så finns det inga fel på denna pingla. Nu vet ni, hon är och förblir min största saknad.