Någon som nästintill betyder allt för mig, som kretsar till allt jag gör och som alltid finns med mig, det är min vän Rasmus. Vi har känt varandra sen vi började på dagis alltså i snart 15 år. Vi har gått igenom både bra och dåliga stunder. Gråtit och skrattat tillsammans. Och det jag älskar mest av allt med den här kille är att jag har aldrig varit rädd för att vara mig själv med honom. Aldrig tvekat en sekund på att han inte finns där för mig, precis som jag alltid finns här för honom. Han kan verkligen göra mig sjukt irriterad men på två sekunder ligger vi dubbelvikta och skrattar tillsammans. Vi har verkligen samma humor och vi är så fruktansvärt lika varandra. Han kan mig utantill och jag kan honom. Vet precis när han behöver en hjälpande hand och då finns jag där. Är så glad över att jag har honom, min fina vän. Love you long time.