Idag har det gått tre månader och tomrummet efter dig bara växer för oss alla.
Jag vet att du inte kommer hem igen, jag vet det.
Men det känns så fruktansvärt overkligt att du är borta, jag kan inte förstå det.
Det svåra är inte bara att förlåta Marcus, utan att gå vidare.
Jag önskar jag kunde få hem dig på något sätt igen, för du är så saknad av oss alla.
Grattis i efterskott Marcus, jag hoppas att du firade din 19-års dag riktigt ordentligt förra veckan!
Vilka i kärlek. Du saknas här nere vännen.